Verket är en landskapsmålning med en skrämmande skönhet som tar med betraktaren till en lugn, men något underlig värld. De höga, smala träden står som vakter mot bakgrunden av en stormfull himmel; deras mörka silhuetter kontrasterar skarpt mot de ljusare, dansande molnen ovanför; scenen sprider en atmosfär av skymning där skuggorna spelar över vattenytan. Om du stannar tillräckligt länge kan du nästan föreställa dig de viskande berättelserna från skogen som bärs av de mjuka vågorna. Kontrasten mellan de mörka träden och det glittrande vattnet fångar både ljus och skugga, och ger kompositionen en djup som drar åskådarens blick.

Dessutom är färgpaletten rik men dämpad, likt ett akvarelltvätt—en blandning av djupa blå, rökiga grå och toner av skymning som skapar en drömsk atmosfär. De dämpade tonerna väcker en djup känsla av melankoli men behåller ändå en känsla av lugn; de bjuder in till eftertanke medan man blickar över det lugna vattnet, som speglar dramat ovan. Den historiska kontexten kan heller inte förbises—målad 1883 under en period när landskap allt mer började uttrycka emotionell djup istället för att enbart representera, det här verket fungerar som ett vittnesbörd om den konstnärliga perspektivets utveckling.