Denna fridfulla scen fångar ett traditionellt japanskt tempel eller helgedom vid kanten av en stilla sjö, vars tak är tungt täckt av nyfallen snö. Snöflingor faller mjukt från en grå himmel och skapar en tyst, nästan vördnadsfull atmosfär. Den intrikata arkitekturen, målad i varma röda toner med fina accenter, kontrasterar vackert mot det djupa blå vattnet och de dämpade vita och grå nyanserna i vinterlandskapet. En ensam figur med paraply står vid vattenbrynet och tillför en subtil mänsklig närvaro mitt i naturens lugn och vidsträckthet. Kompositionen balanserar elegant byggnaden med de snötäckta träden i bakgrunden och bjuder in betraktaren att fördjupa sig i en fridfull ensamhet under en snöig dag.

Den konstnärliga tekniken använder den klassiska ukiyo-e trätrycksstilen, med noggranna linjer och lager av färg som framkallar en taktil känsla av snö och mjukt vinterljus. Färgpaletten är återhållen men rik: kalla blå och grå toner dominerar, betonade av byggnadens varma vermilionröda färg, vilket samtidigt väcker en känsla av kyla och värme. Den fallande snön skapar en rytm, en tyst dynamik som står i kontrast till scenens stillhet. Känslomässigt inger verket lugn och eftertänksamhet – som det lugn som infinner sig vid ett tyst snöfall som dämpar världen och bjuder in till viskande tankar. Historiskt är denna etsning emblematiskt för shin-hanga-rörelsen i början av 1900-talet i Japan, där traditionella motiv omtolkades med ny vitalitet och skir realism, och förenade dåtid med samtid.