Konstverket presenterar en scen av stillsam enkelhet; ett par barn tittar ut genom ett fönster, deras ansikten lyses upp av ett mjukt ljus. De är fängslade av något osynligt, kanske de små fåglarna som ligger i sin korg. Konstnärens hand är uppenbar i de känsliga linjerna som definierar barnens figurer och den graciösa kurvan på fågeln som flyger utanför fönstret. Kompositionen är noggrant balanserad, de dämpade färgerna i bakgrunden—fönsterkarmarna, gardinerna—kontrasterar med barnens ljusa kläder. Den övergripande effekten är av mild kontemplation och oskyldig förundran. Det är ett fönster in i ett ögonblick av barndom, som framkallar en känsla av lugn lycka. En liten, stiliserad blomkruka i förgrunden ger en touch av värme. Det är den typ av bild som inbjuder betraktaren att pausa och reflektera över livets enkla glädjeämnen.