Konstverket transporterar oss till ett solbestrålat paradis, en värld där luften vibrerar av en mild värme. Figurerna, återgivna med en känslig touch, tycks bebo ett utrymme mellan verklighet och dröm. En kvinna rider på en häst, hennes nakna kropp smälter sömlöst samman med djurets varma bruna färg, medan en annan står bredvid henne, klädd i en rödaktig kjol, vars kontrast ger en visuell rytm till scenen.

Konstnärens användning av färg är utsökt. Mjuka gröna och blå nyanser antyder frodig växtlighet och en lugn himmel; inslag av rosa och gult lyser upp scenen. Det är en symfoni av ljus och skugga som fångar själva essensen av det idylliska tahitiska landskapet. Kompositionen flyter och drar blicken från figur till figur, över ängen. Det känns som ett ögonblick fruset i tiden, en tyst paus i en värld av levande liv. Den bjuder in till en känsla av lugn, en längtan efter en enklare, vackrare existens.