I detta konstverk definieras kompositionen av ett charmigt fönster inramat av en gyllene vägg som verkar sprida värme över hela scenen. Solens ljus filtreras in och belyser de transparenta mönstren i fönsterrutorna och skapar delikata skuggor som ger djup åt verket. En samling flaskor och glas står på fönsterbrädan, var och en reflekterar ljuset - de verkar genomskinliga och fungerar tyst som fokus för detta inbjudande utrymme. I bakgrunden finns känslor av fantasifulla skisser på väggarna, vilket bidrar till en allmän känsla av kreativitet och komfort som präglar artistens liv.

När man ser närmare är färgpaletten en harmonisk symfoni av jordnära gula och gröna; den väcker känslor av nostalgi och lugn. Artistens djärva penseldrag visar en vacker, nästan taktil kvalitet, full av de texturala effekter som Van Gogh är känd för. Känslomässigt, det här verket ekar av värme och enkelhet, fångar ett ögonblick av lugn hemliv. Historiskt sett speglar det Van Goghs tidsålder, där konstnärer allt mer sökte tröst i den inhemska sfären och belyste sina tankar och inre upplevelser genom konst. Detta verk exemplifierar verkligen den konstnärliga betydelsen av still life-genren, och bjuder in betraktarna att inte bara se utan också känna en berättelse i varje penseldrag.