I detta fängslande konstverk får vi bevittna en kvinna som sitter i en frodig trädgård, gestaltad av mästerskapet av penseldrag som definierar Renoirs stil. Kvinnan, klädd i en elegant blå klänning som speglar den gröna omgivningen, utstrålar en känsla av lugn kontemplation. Hennes blick är något riktad bort från betraktaren, vilket antyder ett ögonblick av introspektion, kanske bortkommen i tankar om den stilla skönheten som omger henne. Penseldraget är livfullt; de mjuka, flödande texturerna av hennes klänning kontrasterar vackert med det mer definierade lövverket som omger henne, vilket ger en dynamisk kvalitet till kompositionen.

Samspelet mellan ljus och skugga är påtagligt; det ger liv till hennes figur och den omgivande vegetationen. De noggrant utformade detaljerna av hennes tillbehör—särskilt den iögonfallande hatten prydd med fjädrar—ger en känsla av storslagenhet till hennes närvaro. Den dämpade men rika färgpaletten, som innehåller djupa gröna och mjuka blå, väcker en känsla av emotionell djup som resonerar med lugn och femininitet. Den historiska kontexten avslöjar att Renoirs verk ofta firade skönheten i vardagliga ögonblick, och detta stycke är ett bevis på den etiken, som bjuder in betraktarna att sjunka ner i harmonin mellan natur och urban sofistikering.