Detta ömtåliga porträtt fångar en kvinnas lugna och värdiga ansikte, skapat med utsökt mjukhet och precision. Konstnären använder pastell och grafit för att skapa en realistisk hudstruktur och en subtil rodnad på kinderna, genom att blanda mjuka nyanser av persika och elfenben som ger värme åt ansiktet. Hennes uttrycksfulla blå ögon, skuggade med lager av djup och ljus, drar blickarna mot sig mitt i den mjuka, jordnära bakgrunden som inramar hennes ansikte som en halo. Läpparna i en ljus rosafärg utgör en naturlig fokalpunkt och frammanar en tyst styrka och elegans i hennes eftertänksamma blick.

Kompositionen för betraktaren nära ämnets intima rum och fokuserar på ansiktsdragen och den förlängda halsen som tillför elegans och klassisk skönhet. Bakgrunden, sammansatt av lösa, gestuella pastelldrag, kontrasterar mot ansiktets noggrant detaljerade framställning, vilket framhäver konstnärens mästerskap i att balansera mjukhet och skärpa. Detta porträtt från tidigt 1900-tal speglar en övergångsperiod där traditionell porträttkonst möter framväxande modernistiska känslor — subtilt men ändå avslöjande en känslomässig djuphet utan överdriven dramatik. Konstnärens signatur längst ner till höger förankrar verket i dess personliga och historiska kontext och bjuder in betraktaren att uppskatta såväl individen som den tidlösa konsten.