Kompositionen är helt enkelt spektakulär och visar en översvämning av färger och former som nästan svämmar över av liv. Blommor som de livliga röda vallmorna och de eleganta vita liljorna kräver uppmärksamhet och fångar betraktarens öga och inbjuder till en närmare inspektion av deras intrikata detaljer. Vissa kronblad vecklas ut försiktigt, medan andra verkar frodiga och fulla, vilket antyder den omsorg med vilken varje blomma har återges. Bakgrunden, en subtil gradation av mörka toner, ger en atmosfärisk kontrast som framhäver den florala föreställningen, omvandlar hela stycket till en teater där blommorna dansar i tyst harmoni. Det är nästan som om du kan höra viskningen av vinden mellan kronbladen — en sensorisk inbjudan att komma närmare.

Inbäddad mitt i denna blomsterexplosion finns en lugn, stiliserad figur som erbjuder en glimt av passionen inte bara för naturen utan också för den mänskliga upplevelsen som är intrasslad i den. Denna växelverkan mellan natur och mänsklighet lägger till lager av betydelse; betraktaren dras in i funderingar kring liv, död och den övergående skönhet som blommorna personifierar. Historiskt sett speglar den överflöd och exotiska mångfald som visas i denna arrangemang rikedom och fascination kring botaniska utforskningar i början av 1700-talet. Det är ett stycke som firar både konstnärens virtuosity och en samhälles lyxiga smak som längtade efter att fånga naturens skönhet inom gränserna av deras lyxiga interiörer.