Detta konstverk fångar ett lugnt ögonblick i naturen, en scen som viskar om forntida visdom och tyst kontemplation. Kompositionen är balanserad, med en känsla av vertikalitet som betonar klippans höjd och den ensamma figuren som står på toppen. Konstnären använder de klassiska teknikerna för tuschmålning och använder subtila graderingar av grått och grönt för att definiera bergen och himlen. Linjerna är enkla, men fulla av liv; texturerna är mjuka och flytande. Den övergripande effekten är fridfull lugn, en känsla som jag sjunker in i när jag studerar stycket. Konstnären använder mästerligt det negativa rummet och skapar en känsla av vidsträckthet och avstånd.