Detta suggestiva landskap leder blicken längs en smal stig som slingrar sig intill vatten, mot en liten gestalt i fjärran mot en hänförande solnedgång. Den mörka halmtaket på en traditionell träbyggnad dominerar den högra delen av kompositionen, med en skorsten som släpper ut en tunn rökstam som blandar sig med det avtagande ljuset. Himlen har en mjuk övergång från turkos till varm korallfärg, vilket skapar en lugn och nästan drömlik atmosfär; de spridda molnen ger textur och rytm. Detaljerna i naturdetaljer som vedhögar, gräs och silhuetter av fjärran berg avslöjar konstnärens ömma kärlek till det fridfulla landsbygdslivet. Man kan nästan höra vattnets kluckande och kvällsvindens viskande, vilket väcker en nostalgisk ro.