I detta vackra stilleben framträder en ömtålig gren av blommande mandel tydligt i ett enkelt glas, och väcker känslor av lugn och inspiration. De mjuka, vita blommorna, med nyanser av rosa, visar på en mästerlig skildring av naturens kortvariga skönhet. Varje kronblad och knoppskott är noggrant texturerade och fångar det ögonblick när de är på väg att slå ut. Glaset reflekterar ljuset mjukt, vilket förhöjer den naturalistiska kvaliteten i denna komposition; man kan nästan känna kallheten i glaset som kontrasterar mot blommornas värme. Van Gogh fångar inte bara ett ögonblick i tid, utan också den känslomässiga tyngden som en sådan enkelhet kan medföra.

Bakgrunden består av mjuka grått och en varm röd linje som leder betraktarens ögon mot verket. Golvet, som tycks stråla med en subtil gyllene nyans, tillför djup och en känsla av ljus till hela scenen; det känns som att solljuset strömmar in i rummet och lyser upp blommans rena skönhet. Denna intimitet och närhet ekar starkt, vilket inbjuder till eftertanke om livets skörhet. Detta verk skapades under en tid då Van Gogh utforskade sina tankar om naturen, och står som ett vittnesbörd om stilllivets charm, finder skönhet i vardagliga föremål och firar den naturliga världen med rå känslomässig energi.