Det stormiga havet dominerar duken; en fiskebåt, fångad i en annalkande storm, kämpar mot vågorna. Konstnären använder skickligt penseln för att skildra det upprörda vattnet, skummet som kröner med en påtaglig energi. Himlen, ett drama av virvlande moln, speglar det stormiga havet nedanför och skapar en känsla av föraning. Jag känner den kalla vinden, stänk på mitt ansikte, naturens råa kraft.

Kompositionen är dynamisk och drar blicken från båten, som kastas av vågorna, till den avlägsna stranden, en fyr av hopp. Färgpaletten domineras av dystra toner av grått, brunt och ockra, punkterade av det vita i de kraschande vågorna och den röda flaggan på masttoppen. Denna kontrast förstärker den känslomässiga effekten och förmedlar den farliga situationen. Den talar om en tid då människans existens var intimt knuten till naturens nycker, en berättelse om motståndskraft och den pågående kampen mot elementen.