Scenen utspelar sig i en frisk, vinterlig famn; en väg, täckt av snö, banar sig fram genom landskapet. Höga träd, med sina skelettliknande grenar som sträcker sig mot en blek, vinterlig himmel, ramar in scenen. Solskenet, om än svagt, kastar långa, kalla skuggor, vilket framhäver snöns textur och de dämpade tonerna i omgivningen. Ett par, inlindade mot kylan, står nära en häst, deras figurer tillför en touch av mänsklig värme till den annars fridfulla miljön. En vagn i fjärran antyder en lugn resa, en glimt av livet som fortsätter mitt i vinterns tystnad. Penseldragen, lösa och uttrycksfulla, fångar det flyktiga ögonblicket, hur ljuset dansar på snön, kylan i luften. Det är ett ögonblick av lugn; en ögonblicksbild av en tid då världen tycktes saktas ner.