Detta panoramiska landskap sträcker sig brett och fångar den subtila melankolin i höstdagarna. Den vidsträckta himlen dominerar scenen, fylld med mjuka, diffusa moln som sprider ett milt ljus över fälten nedanför. Konstnärens penselföring är delikat och impressionistisk, med fläckar och drag som smälter samman och framkallar känslan av årstidens flyktiga atmosfär. Några höstackar pryder mellanplan, deras gyllene bruna nyanser kontrasterar mjukt mot det dämpade gröna gräset, medan en liten grupp figurer och hästar syns i fjärran, nästan sammanflätade med horisonten.

Kompositionen leder ögat från den ensamma höstacken till vänster, genom raden av mindre stackar, till de svaga siluetterna till höger, vilket antyder en lugn lantlig rytm. Paletten är återhållen men rik på jordnära toner och kalla blå nyanser, vilket förmedlar en känsla av lugn och eftertänksamhet. Detta verk förkroppsligar ett ögonblick av stillhet där natur och mänsklig aktivitet samexisterar i mjuk balans. Det speglar konstnärens mästerskap i att fånga ljus, atmosfär och essensen av landsbygdslivet under 1800-talet och bjuder in betraktaren att stanna upp och absorbera den fridfulla skönheten i en dansk hösteftermiddag.