I detta djupt gripande motiv ligger en ensam gestalt på marken, klädd i klara toner av rött och mörkgrönt. Penseldragen är livliga och virvlande, typiska för romantiken, och fångar scenens spända stämning. Solen eller ett gudomligt ljus strålar från övre vänstra hörnet, och skapar en stark kontrast mellan ljus och skugga som symboliserar den andliga kampen i trädgården. Kombinationen av varma och kalla färgtoner ger en laddad atmosfär av ångest, ensamhet och eftertanke.

Kompositionen leder blicken mot figurens sårbarhet, som är placerad diagonalt på duken, vilket framhäver dess utmattning och andliga börda. Den mörka bakgrunden med lövverk och mjuka jordtoner isolerar motivet och förstärker den emotionella effekten. Historiskt skildrar denna scen ett bibliskt ögonblick av Jesu plågsamma bön före hans arrestering, och erbjuder en tidlös utforskning av mänskligt lidande, gudomlig vilja och inre konflikt.