Scenen utspelar sig längs en lugn landsväg kantad av höga träd på ena sidan och fält på den andra, vilket framkallar en fridfull lantlig atmosfär. En kvinna går målmedvetet, bär en stor korg i ena handen och har en kratta över axeln, medan tre barn följer med henne. Två av barnen skjuter en liten vagn dragen av en get, där ett barn sitter, vilket fångar ett ömt familjeögonblick fyllt av dagligt arbete. Den dämpade, naturalistiska färgpaletten med mjuka gröna, bruna och jordnära toner, tillsammans med det milda ljuset som sipprar genom himlen, förmedlar en känsla av lugn och nostalgi, som om dagen närmar sig sitt slut efter en lång tid på fälten.

Konstnärens fina penseldrag betonar texturerna i lövverket och marken, medan kompositionen leder blicken längs vägen in i det dimmiga avståndet och antyder en resa eller återvändo efter skörden. Verket berör känslomässigt genom sin ödmjuka skildring av landsbygdslivet, hyllar arbetets tysta värdighet och familjebanden. Det subtila spelet mellan ljus och skugga tillför djup och inbjuder till eftertanke, och placerar målningen inom 1800-talets realismtradition.