Badad i ett eteriskt sken från fullmånen fångar denna nattliga hamnscen ett tyst men uttrycksfullt ögonblick vid vattenkanten. Det ljusa månljuset dansar på havets mjuka vågor och kastar silverfärgade reflektioner som drar blicken mot horisonten, där skepp ligger stilla för ankar. Konstnärens skicklighet i chiaroscuro är tydlig i den dramatiska kontrasten mellan de mörka siluetterna av båtar och byggnader och den strålande himlen, vilket ger scenen en nästan mystisk atmosfär.

Kompositionen är noggrant balanserad med en böjd stenpir i förgrunden där en ensam figur sitter i eftertanke, medan skuggiga former av andra figurer och strukturer leder blicken mot den lysande månen. Färgpaletten med subtila övergångar av djupa blå, grå och dämpade jordtoner skapar en lugn och kontemplativ stämning som inbjuder betraktaren att känna den svala nattluften och höra det mjuka kluckandet från vattnet. Verket känns som en tidlös meditation över ensamhet och nattens tysta skönhet, en historisk inblick i det maritima livet återgiven med poetisk känslighet.