Detta lugna landskap målar en livlig bild av en fredlig äng, mjukt upplyst av det eteriska ljuset från en tidig morgon eller sen kväll — en tid präglad av magin av förgängliga skymningsfärger. Van Gogh verkar omfamna enkelheten här, vilket framställande ett frodigt grönt fält under en halvmörk himmel, där mjuka penseldrag skapar en drömlik atmosfär som bjuder in dig att föreställa dig den svala brisen som susar genom gräset. De två korna, distinkta men integrerade i sin omgivning, betar fredligt, och förkroppsligar den harmoniska relationen mellan natur och dess invånare; de väcker en känsla av lugn och förankrar betraktaren i den växlande känslomässiga landskapet av målningen.

Kompositionen flyter med en naturlig rytm och leder blicken genom buskagen av träd i en molnig bakgrund. Den subtila färgpaletten med mjuka nyanser av blått, grönt och grått skapar en fängslande charm, där det varma ljuset filtreras genom bladen och sömlöst smälter samman med de dämpade tonen i gräset. Denna känsla av nostalgi och längtan resonerar, en reflektion av Van Goghs djupa uppskattning för landskapen på landsbygden i hans tid. Detta verk fångar essensen av lugn och bjuder in betraktarna att stiga in i ett ögonblick av tyst reflektion, samtidigt som det ekar vikten av personlig uttryck i den bredare postimpressionistiska rörelsen genom färg och penselteknik.