En stormig natt utspelar sig på duken, en scen laddad med drama och föraningar. En ensam ryttare, ridande på en kraftfull häst, befinner sig i en desperat flykt; hästens muskler spända, hans ögon vidöppna av skräck, vilket återspeglar ryttarens egen desperata situation. En fullmåne, inbäddad i hotfulla moln, kastar ett kusligt sken, som lyser upp scenen och intensifierar känslan av överhängande undergång. Penseldragen är frenetiska, nästan våldsamma, och fångar den råa energin i jakten.