En man med melankoliskt uttryck lutar sig tillbaka på en smal säng täckt med en grov filt. Hans vida vita skjorta står i kontrast till rummets varma och mörka jordtoner. På golvet ligger utspridda papper, vilket antyder rastlöshet eller ofärdigt arbete. Bakom honom hänger en grön gardin delvis för att skymma det dunkla rummet, och till vänster tittar två figurer ut genom galler, vilket förstärker känslan av instängdhet och övervakning.

Konstnärens lösa penseldrag i kombination med en subtil ljus- och skuggspel belyser den trötta blicken hos mannen. Kompositionen fångar starkt känslan av isolering och psykisk oro inom ramen för ett 1800-talets sinnestillståndshem. Ljusets och skuggornas samspel fördjupar den psykologiska dramatiken.