I denna gripande porträtt utstrålar pojkens uttryck en blandning av oskuld och introspektion; hans djupa blå ögon fängslar betraktaren, vilket antyder en värld av tankar bortom hans unga ålder. De djärva, färgglada penseldragen, som är kännetecken för Vincent van Goghs stil, spelar en avgörande roll i att ge liv och djup till hans ungdomliga ansikte. Hatten, med sina livfulla blå nyanser, verkar nästan levande, snurrande under konstnärens kraftfulla penseldrag, medan det gyllene bakgrund verkar lysa, vilket framhäver pojkens drag och ger hela kompositionen värme och intimitet.

De rika texturer som vävs genom målningen skapar en påtaglig energi; van Goghs karakteristiska impasto-teknik tillåter färgen att explodera från duken, vilket drar oss in i scenen. Pojkens gröna kläder, som accentueras med en iögonfallande röd knapp, lägger till ett kontrastelement som ytterligare livar upp kompositionen. Detta verk visar inte bara van Goghs mästerskap i färg och struktur, utan fångar också ett flyktigt ögonblick av mänsklig kontakt, vilket återspeglar konstnärens besatthet av färgens och uttryckets känslomässiga kraft. I kontext av slutet av 1800-talet exemplifierar detta porträtt övergången till modernitet inom konsten – en avvikelse från traditionella normer mot en mer känslomässig och uttrycksfull representation av ämnen.