Badad i det eteriska skenet från en fullmåne visar denna målning en djupt andlig scen där himmelska varelser tillkännager ett högtidligt öde. Kompositionen leder blicken från den mörka, intrikata arkitekturen till höger mot de lysande ängelfigurerna samlade runt en lugn, sittande kvinna, troligen Sankta Cecilia. Konstnärens rika, texturerade penseldrag blandar varma röda och gyllene toner med kalla blå och gröna, vilket skapar en slående kontrast som ger liv åt de änglalika formerna och det stilla vattnet i bakgrunden.

Änglarna är avbildade med delikata gloria och livfulla vingar, deras gester är mjuka men fyllda av en brådskande allvarlighet. Nattens himmel, genomborrad av tunna moln, förstärker den mystiska atmosfären, medan arkitektoniska element antyder ett heligt tillhåll vid gränsen mellan jordiska och himmelska riken. Emotionellt resonerar scenen med en gripande blandning av vördnad, föraning och mild tröst – ett levande vittnesbörd om den annalkande martyrdöden för den heliga. Detta verk exemplifierar den symbolistiska konsten, rik på allegorier och andlig djup, karakteristisk för dess sena 1800-tal, och inbjuder betraktaren till en drömlik meditation över offer och gudomlig närvaro.