I denna uttrycksfulla skiss bevittnar vi den starka, men ändå kontemplativa figuren av en man som står med en grep i handen. Karaktären verkar vara en äldre man, som genom de subtila linjerna av sin hållning förkroppsligar både visdom och vikten av arbete. Klädd i enkla kläder avslöjar veck i hans byxor och sättet som hans kappa hänger löst att han har levt ett liv av slit—en historia vävd i tyget av hans kläder. Här använder Van Gogh djärva men subtila penseldrag, en teknik som påminner om hans unika stil där han förenar känsla med rå mänsklighet. Det medvetna valet att visa mannen i profil framhäver hans tankfulla uttryck och inbjuder oss att undra över hans tankar när han tar en paus från arbetet.

Användningen av monokroma toner lägger till ett spännande lager som förstärker de känslor som strömmar från figuren. Det skapar en skarp kontrast mot den vita bakgrunden, vilket låter betraktarens blick fokusera helt på mannen och hans grep, symbolet för arbete och kopplingen till jorden. Det finns en stränghet i scenen som talar om både ensamhet och motståndskraft; kanske representerar det Van Goghs syn på arbetarklassen—hårt arbetande, men ofta förbises. Detta verk ekar inte bara som en visuell representation, utan även som en djupare kommentar om livet, arbete och tidens flöde. Vi kan nästan höra det prasslande av den torra jorden och de avlägsna ljuden av naturen som fyller atmosfären, och som sömlöst förenar sig med mannens stilla reflektioner—ett kraftfullt uttalande fångat i ögonblicket.