Badad i det mjuka skenet från en fullmåne bjuder denna lugna flodscen betraktaren in i en tyst, nästan mystisk nattvärld. Månljuset lyser försiktigt upp vattenytan och skapar glimmande reflektioner som mjukt dansar intill en ensam gestalt som står nära flodkanten, kanske fiskar eller bara betraktar stillheten. Till höger reser sig ruinerna av en gotisk båge ur skuggorna och tillför en gåtfull arkitektonisk dimension som kontrasterar mot den omgivande naturens ro.

Konstnären använder en dämpad, jordig färgpalett dominerad av djupa bruna, mörkgröna och varma gyllene toner, vilket fördjupar målningens atmosfär. Kompositionen balanserar skickligt naturens och förfallets element och framkallar känslor av ensamhet och tidlöshet. Den fina penselföringen fångar landskapets subtila texturer, medan lager av moln antyder en lugn natthimmel. Denna suggestiva scen hyllar inte bara månupplysta landskaps skönhet utan väcker också en känsla av stilla eftertanke och tidens gång.