Denna suggestiva scen fångar en lugn morgon vid en staty av Henrik IV, badande i det mjuka ljuset från morgonsolen. Konstnärens penseldrag avslöjar ett fint samspel av mjuka pastelltoner—dämpade bruna, mjuka rosa och kalla blå—som ger liv åt de kala träden och det tysta torget. Kompositionen leder blicken från de samlade figurerna längst ner, fyllda med subtil rörelse och social interaktion, upp mot statyn som stolt står på sin piedestal, inramad av ett intrikat nät av kala grenar.

Målningen pulserar med en tyst rytm; de texturerade penseldragen skapar en glimrande atmosfär, som om morgonljuset dansar över kullerstenen och den dimmiga bakgrunden. Den subtila kontrasten mellan det solida monumentet och den luftiga, nästan eteriska omgivningen framkallar ett kontemplativt sinnestillstånd, som bjuder in till reflektion över tidens gång och historiens bestående närvaro mitt i vardagslivet. Målad 1902 speglar detta verk impressionisternas fascination för att fånga flyktiga ögonblick av stadsliv och naturens förgängliga skönhet.