Denna fängslande skiss fångar en kvinna som elegant sitter på en stol, klädd i en elegant klänning med delikata veck och mjuka högdagrar som antyder en silkig textur. Hennes lugna uttryck och nedåtvända blick utstrålar en känsla av inåtvänd ro, medan ett svagt leende skvallrar om ett tyst självförtroende eller privat glädje. Konstnären använder flytande linjer och mjuk korshatching i varma bruna toner, kontrasterat av subtila vita streck som tycks fånga ljuset på hennes hatt och ärmar, vilket ger figuren en strålande elegans.

Kompositionens flöde är förtrollande, med parasollens diagonala placering som leder betraktarens blick genom verket. Det finns en harmonisk blandning av skiss och färdig detaljrikedom som drar uppmärksamheten till kvinnans ansikte och händer, vilket antyder ett ögonblick fångat i tiden. Detta verk förkroppsligar perfekt den elegans och hållning som hyllades i porträtt från tidigt 1900-tal, och speglar både Belle Époques stilfulla grace samt konstnärens mästerskap att förena linjer, toner och ljus för att framkalla känsla och delikat sofistikation.