En ung kvinna, strålande i en gul och blå klänning, lutar sig graciöst tillbaka, med ett livfullt grönt parasoll upplyft, som kastar en sval skugga. Bredvid henne står en ung man, vars klädsel antyder den avslappnade elegansen i den eran. Deras blickar möts med en subtil intensitet; en tyst berättelse utspelar sig. Konstnären använder mästerligt samspelet mellan ljus och skugga; det mjukar upp scenen och ger en touch av mystik. Kompositionen är perfekt balanserad och drar blicken över scenen med en mjuk rytm. Helhetsintrycket är av raffinerat nöje och ungdomens tysta självförtroende.