Konstverket presenterar ett självporträtt, en fängslande blick som möter vår; konstnären, en man i mogen ålder, är inramad mot en dyster bakgrund. Dämpade, jordnära toner dominerar – djupa bruna och olivgröna blandas, vilket skapar en atmosfär som känns både introspektiv och rik. Konstnärens blick är stadig, direkt, hans glasögon sitter på hans näsa och förmedlar intelligens och en antydan till melankoli.

Konstnärens klädsel – en mörk rock, en krispig vit slips – talar om tidens formalitet och kanske hans ställning i samhället. Penseldragen är synliga, lösa men exakta, ett bevis på hans mästerskap; det sätt på vilket ljuset fångar ansiktet och den subtila återgivningen av tyget, avslöjar konstnärens skicklighet. Det är ett porträtt som inbjuder till dialog, en glimt av ett liv, ett sinne och en epok.