Denna ömtåliga studie fångar den flyktiga grace som en kvinna bär när hon sitter elegant, hennes slanka form uppritad med flytande, självsäkra drag som viskar om rörelse och tyst eftertanke. Den mjuka beige bakgrunden omsluter henne och låter det subtila samspelet mellan varma bruna nyanser, ljusa vita toner och mjuka skuggor framträda genom lätta impressionistiska linjer. Konstnärens skicklighet är tydlig i användningen av minimala men uttrycksfulla linjer som definierar hennes eleganta hållning och de svepande veck som hennes klänning bildar, som om de försiktigt rör sig i en tyst bris.

Kompositionen leder betraktarens blick längs hennes böjda armar och upp mot den lugna profilen, där hennes hår, framhävt med röda toner, är prytt med känsliga band som tillför en mild personlig och tidsenlig charm. Den dämpade färgpaletten och den lätta appliceringen skapar en flyktig effekt som väcker känslan av ett ögonblick fruset i tiden — halvminne, halvdrom. Verket klingar väl med Belle Époques fascination för skönhet, femininitet och subtila känslor och visar på konstnärens förmåga att fånga inte bara utseendet utan också essensen genom en skicklig lek med ljus, skugga och linje.