Detta uttrycksfulla landskap fångar ett stilla ögonblick vid stranden nära Honfleur, där mönstren i sanden och vattnet vävs samman i ett mjukt rytmiskt flöde. Kompositionen präglas av ett vidsträckt perspektiv som leder betraktarens blick över de texturerade, parallella sandfårorna, nästan som skulpturer, mot den lugna horisonten. Den dämpade färgpaletten med mjuka grå och bleka gula nyanser skapar en atmosfär av molnigt eller skymningsljus och fyller scenen med eftertänksam stillhet. En ensam struktur som liknar ett torn eller en skorsten finns på vänster sida och fungerar som ett arkitektoniskt ankare i kontrast till strandens organiska former och de smala kranarna vid horisonten.