Målningen fångar det dynamiska skönheten hos havet i Le Havre, där moln dramatiskt virvlar ovanför, vilket skapar en atmosfärisk interaktion mellan ljus och skugga. Konstnären använder skickligt snabba penseldrag för att avbilda de svallande vågorna, vilket ger en känsla av rörelse som är både uppfriskande och stilla; det vita skummet kontrasterar med de mörkare nyanserna av vattnet, vilket föreslår djup och en tumultartad men lugnande kraft. Kustlinjen avbildas mjukt, vilket förenar jordnära färger med livfulla blått—varje svängning av vågorna tycks viska havets hemligheter.

I detta verk är Monets karakteristiska användning av färg tydlig. Paletten—rik på blå och vita, accentuerad med inslag av ockra—förmedlar en känsla av fräschör och klarhet, som om man nästan skulle kunna känna den salta vinden genom åskådarnas fantasi. Monets fokus på att fånga flyktiga ögonblick bjuder in åskådarna att dyka ner i scenen, vilket väcker en känslomässig koppling till naturen. Detta verk reflekterar inte bara impressionismens betoning på ljus och spontanitet utan positionerar även Monet som en innovativ observatör av landskap som ligger honom nära hjärtat.