Verket fångar en underbar pastoral scen, full av liv och vibrans. Rika gröna nyanser flätas samman, som skapar en gobeläng av träd som nästan tycks dansa under den mjuka beröringen av en lätt bris. Penseldragen är lösa men avsiktliga; de förmedlar stämningen i ögonblicket, medan solens ljus filtreras genom lövverket och belyser markytor som om de var spridda juveler. Man kan nästan höra det raslande av bladen och känna värmen från solen – en livfull inbjudan att kliva in i denna fridfulla värld.

I förgrunden bjuder vägen in åskådaren att vandra djupare in i den idylliska landskapet som mjukt slingrar sig mellan grönskan. De kalla blåtonerna i himlen leker lekfullt med gyllene höjdpunkter, och antyder en lugn eftermiddag. Sådana medvetna färgval väcker en känsla av lugn, medan själva essensen av naturen hyllas genom närvaron av ett överflöd av liv. Detta verk inte bara tillfredsställer ögat, utan väcker också själen och blir därigenom en tidlös framställning av naturens skönhet.