Målningen transporterar mig omedelbart; jag kan nästan känna den milda brisen som susar mellan de höga träden. Scenen utspelar sig med en fängslande enkelhet, en lantlig gata badad i ett mjukt, diffust ljus. En ensam figur, nästan en siluett, går längs en gräsbevuxen stig, drar blicken till sig och inbjuder till kontemplation. Penseldragen är lösa, och färgerna, övervägande gröna och bruna, punkterade av den dämpade himlen, skapar en känsla av lugn. Konstnärens skickliga hand fångar landskapets subtila nyanser, från gräsets textur till lövens rörelse.