Scenen är badad i det mjuka skenet från månskenet, som speglas i vattnet med ett silverglittrande sken. Kompositionen balanserar skickligt de mörka siluetterna av träd på båda sidor med den fina arkitekturen av avlägsna byggnader vid horisonten. Tystnaden är nästan påtaglig – lövens sus, det mjuka kluckandet av vatten och avlägsna rop från vattenfåglar fulländar denna lugna nattliga bild.

Konstnärens teknik visar en förfinad hantering av ljus och skugga, där månens sken mjukt sprids över himmel och vatten och skapar en atmosfär av stillsam kontemplation. Den dämpade paletten av blått, grått och jordtoner förstärker lugnet och inbjuder betraktaren till ett stillsamt ögonblick av eftertanke. Verket framkallar också en känsla av historisk djup, som fångar ett tidlöst stadslandskap genom naturens ro.