Denna suggestiva höstscen skildrar en ensam herde som leder sin hjord längs en fuktig, rustik stig kantad av björkar vars gyllene och bruna löv antyder årstidens flyktighet. Konstnärens penselföring är texturerad och uttrycksfull, med lager av oljefärg som skapar en taktil känsla av den leriga marken och den molniga himlen ovanför. Kompositionen är balanserad men dynamisk; de höga träden till höger ramar in figuren och fåren och leder betraktarens blick djupare in i det dimmiga landskapet. En dämpad palett av grått, ockra och grönt dominerar och framkallar ett lugnt, kontemplativt stämningsläge som harmonierar med höstens lugna men melankoliska anda.

Den känslomässiga effekten ligger i det subtila samspelet mellan ljus och skugga; molnens mjukhet kontrasterar mot trädstammarnas skarpa konturer. Herdens blå klädsel är en sällsynt stark färgpunkt som förankrar scenen i mänsklig närvaro och vardagsliv. Skapad 1890 speglar detta verk 1800-talets europeiska fascination för landsbygdsliv och årstidernas växlingar, och blandar naturalism med en poetisk känslighet. Det inbjuder betraktaren att stanna upp, känna den svala luften, höra lövens sus och föreställa sig herdens långsamma promenad på hösten.