Konstverket lockar dig med sin råa känsla. Figurerna är förvridna; deras ansikten är ingraverade med en blandning av rädsla och, kanske, trots. Det är en etsning; linjerna är skarpa, skuggorna djupa, vilket förstärker dramat. Konstnären använder mästerligt denna teknik för att skapa en känsla av obehag och sårbarhet. Det finns en påtaglig spänning, ett tyst skrik som ekar från duken, jag kan nästan känna den kalla nattluften som omger figurerna.

Kompositionen är dynamisk, figurerna verkar vara i en kaotisk dans. Konstnärens val av en begränsad palett – variationer av grått och svart – förstärker verkets känslomässiga kärna. Det finns en berättelse i spel här, en historia som antyds i kampen. Den här bilden känns som en ögonblicksbild av en större händelse; gesterna är frenetiska, ögonen vidgade av chock, och den övergripande tonen är en djup reflektion över det mänskliga tillståndet, en viskning om krigets fasor och det lidande det medför.