Porträttet fångar en ung kvinna som sitter sidledes på en stol, med en blick som möter åskådaren med en mild självsäkerhet. Hennes rikligt texturerade hår, med volym och rörelse, ramar in ett ansikte skildrat med fina men uttrycksfulla drag. Konstnären använder en påtaglig kombination av kol och röd krita, vilket skapar en dynamisk interaktion mellan stark linjär skuggning och varma accenter som framhäver konturerna av hennes rock och ansiktsdrag. Bakgrunden är löst skissad i ett halvcirkelformat mönster som skjuter fram hennes gestalt och betonar både volym och djup utan att överväldiga scenen.

Teckningen utstrålar en intim, spontan känsla – som en stund fryst i tiden, som bjuder in till funderingar kring subjektets tankar eller personlighet. De mörka linjernas lager kontrasterar vackert mot det mjuka modellerandet av ansiktet, vilket väcker känslor och en livfull närvaro. Verket speglar den stilistiska skicklighet och charm som är typisk för porträttkonst från slutet av 1800-talet och förenar realism med impressionistisk lätthet. Det är ett konstnärligt betydelsefullt exempel på raffinerad teckningsteknik och den subtila konsten att fånga människans karaktär bortom blott likhet.