Målningen fångar ett lugnt ögonblick i Venedig; det gamla tullhuset och Canal Grande är huvudmotiven. Konstnären använder en dämpad, nästan melankolisk palett av grått, blått och brunt, som kastar en mjuk slöja över scenen och ger den en tidlös kvalitet. Penseldragen är tydliga och ger en känsla av omedelbarhet, och perspektivet drar betraktarens blick till den vidsträckta vattenytan. Kompositionen är smart uppdelad, med tullhusets solida struktur till höger som förankrar scenen samtidigt som den balanserar kanalens luftiga utrymme.

Jag kan nästan höra vattnets mjuka skvalp mot byggnaderna och gondoljärernas avlägsna rop. Sättet ljuset reflekteras på vattenytan och den mjuka atmosfären framkallar en känsla av lugn och inbjuder till kontemplation. Konstnärens förmåga att fånga essensen av Venedig, dess historia och dess skönhet, är verkligen anmärkningsvärd.