Scenen utspelar sig med en skimrande kvalitet; ett bevis på konstnärens förmåga att fånga ljus och atmosfär. Vattnet, ett centralt element, reflekterar himlens varma toner och skapar en färgdans som drar blicken till sig. Kompositionen, med sina noggrant placerade båtar och byggnader, riktar betraktarens blick mot de avlägsna strukturerna. Konstnären har på ett mästerligt sätt använt lösa penseldrag och en rik palett för att framkalla känslan av en livlig hamn; båtarnas gyllene segel fångar solljuset, arkitekturen drar sig tillbaka till ett disigt avstånd.

När jag betraktar målningen känner jag vattnets mjuka skvalp och hör folkmassans mummel. Byggnaderna, även om de inte är skarpt definierade, bär fortfarande sin närvaro, och de avlägsna kupolerna och tornen antyder den rika historien som finns i dem. Himlen är en duk av mjuka blå toner; prickad av mjuka moln. Sammantaget framkallar detta verk verkligen en känsla av fridfull skönhet och inbjuder åskådarna att fördjupa sig i scenen och njuta av lugnet.