Detta konstverk väcker en känsla av lugn kontemplation, vilket dragar betraktarna in i en stillsam pastoral scen. Landskapet är präglat av en rad pallarträd, vars vridna stammar och levande lövrikhet erbjuder en skarp kontrast mot horisonten. Varje träd verkar ha sin egen personlighet, vridet och format på ett sätt som berättar historien om dess tillväxt och motståndskraft. En herde, som nästan verkar vara en bortglömd tanke, står i fjärran, smältande in i miljön som om han och landskapet är oskiljaktigt sammanlänkade. Han tar hand om en flock får, vilket ger en mjuk livets touch till bilden och bryter stillheten hos träden.

Kompositionen leder vår blick längs den krokiga stigen som slingrar sig mellan träden, som bjuder in till upptäckande. Ljuset och skuggans växelspel skapar djup, vilket gör att träden ser nästan tredimensionella ut, medan den dämpade färgpaletten—olika nyanser av grönt och brunt—väcker eftermiddagens lugn. Här fångar Van Gogh inte bara den visuella skönheten, utan också essensen av ett ögonblick i naturen; man kan nästan höra det mjuka prasslet av löv och det avlägsna bräket av får. Detta stycke är inte bara en avbildning av en scen, utan också en återklang av konstnärens känslor som djupt resonerar med alla som har funnit frid i naturen.