Denna uttrycksfulla svartvita etsning visar en monumental ark som vilar på en klippig kulle, medan en ensam duva flyger mot den osäkra himlen. Arken dominerar den övre halvan av kompositionen, dess massiva trästruktur detaljerad med precisa, nästan arkitektoniska linjer som förmedlar dess enorma skala och vikt. Nedanför, i förgrunden, breder en kaotisk och dyster scen ut sig med sammanflätade mänskliga och djuriska figurer som ligger utspridda över branta klippor och rinnande vatten, vilket symboliserar följderna av en stor flod. Användningen av chiaroscuro framhäver dramatiska kontraster mellan ljus och mörker och framställer arken som ett hoppets fyrtorn mitt i förödelsen.

Kompositionen leder naturligt betraktarens blick från de tragiska kropparna nedtill upp mot den flygande duvan, som fungerar som en poetisk symbol för överlevnad och förnyelse. Den noggranna linjeföringen och korsskrafferingen ger bilden en rik textur som möjliggör intrikata detaljer både i landskapet och i figurerna. Emotionellt väcker scenen en djup känsla av förlust men också en skör optimism, och fångar spänningen mellan förtvivlan och frälsning i denna bibliska berättelse. Verket skapades 1866 och speglar 1800-talets fascination för religiösa teman tolkade genom romantikens och realismens lins, och förkroppsligar både andlig symbolik och mänsklig sårbarhet.