Konstverket presenterar en dramatisk, nästan filmisk scen; en högt tornande katedral reser sig i bakgrunden, dess gotiska arkitektur återges med noggrann detaljrikedom. Konstnärens skickliga användning av linjer skapar en stark kontrast mellan ljus och skugga, vilket ger byggnaden en känsla av enorm skala och imponerande närvaro. Himlen ovan är fylld av tunga, texturerade linjer, vilket skapar en känsla av föraning, som om en storm är på väg att bryta ut.

Nedanför rusar en folkmassa av figurer – återgivna i varierande grad av detaljrikedom – framåt i en kaotisk våg. Vissa tycks fly, deras ansikten etsade med uttryck av skräck och förtvivlan; andra tycks resa sig, kanske kämpar. Kompositionen styr blicken från den kaotiska förgrunden till den storslagna, högtidliga strukturen och framkallar en känsla av mystik och oro. Betraktaren undrar över innebörden av samlingen och den kommande närvaron av katedralen. Detta verk är ett slående exempel på hur konstnärliga tekniker kan fånga komplexa känslor och berätta en kraftfull historia, det är en slående illustration.