I konstverket står en gammal man mitt i ett vidsträckt jordbrukslandskap som tydligt ekar med essensen av arbete och ansträngning. Hans hand vilar på pannan, skyddar ögonen, som om han söker horisonten bortom de gröna fälten och de avlägsna träden; varje penseldrag är genomsyrat av känslor och en känsla av ihållande trötthet. De intrikata detaljerna i hans väderbitna ansikte, med djupa rynkor, berättar historier om motståndskraft och uppoffring; den vita skjorta han bär kramar hans spensliga kropp, medan hans bara fötter kopplar djupt med jorden, ekande genom århundraden av jordbrukstradition.

Kompositionen fångar både ensamheten och styrkan hos figuren mot bakgrunden av naturens rikedom. Runt honom reser sig tunga former av skördat hö och gröna grönsaksfälter, vilket skapar en harmonisk men dyster palett av jordtoner. Det mjuka ljuset leker vackert över landskapet och förstärker den emotionella tyngden i scenen. Denna målning är långt ifrån bara en bild; den bjuder in betraktaren att tänka på relationen mellan människa och jord, och firar den oförtröttliga andan hos dem som arbetar med sina händer.