Porträttet fångar en kvinna med mörkt, mjukt lockigt hår, blek hy och en blick som verkar både bjuda in och hålla betraktaren på avstånd. Konstnären använder breda penseldrag och skapar en känsla av rörelse och djup, särskilt i bakgrunden, där färgerna smälter samman. Kvinnan är draperad i en vit klädnad som ger en skarp kontrast till de mörkare nyanserna i hennes hår och bakgrund. Hennes röda läppar och den lätta rodnaden på kinderna ger en touch av livfullhet mot den annars dämpade färgpaletten.

Det finns en påtaglig känsla av självbesinning i hennes uttryck; den lilla lutningen på hennes huvud och sättet hon håller blicken antyder ett flyktigt ögonblick, en fångad tanke. Bakgrunden, med sina suggestiva, virvlande penseldrag, tycks återspegla kvinnans inre värld. Konstnärens teknik antyder en blandning av klassicism och modernism, vilket antyder de stilistiska förändringarna som ägde rum i början av 1900-talet. Arbetets styrka ligger i det skickliga spelet av ljus och skugga, vilket ytterligare förstärker motivets gåtfulla dragningskraft.