Detta monokroma etsning skildrar kraftfullt en mörk scen av mänsklig förtvivlan och hjälplöshet. I förgrunden ligger två figurer utslagna på marken, en till synes livlös och den andra utmattad eller död. Bakom dem står en tredje gestalt böjd, svept i en mantel, lutande sig mot en käpp som om den bar på både fysisk och känslomässig börda. Det karga, böljande landskapet flyter samman med en dyster himmel, vilket förstärker den sorgsna och hopplösa stämningen. Den utsökta, genomtänkta etsningstekniken skapar kontraster i textur — mjuka skuggor och grova konturer — vilket frammanar den hårda verklighet som omger figurernas tillstånd. Texten 'No hay quien los socorra' understryker den desperata isoleringen de befinner sig i.