Denna uttrycksfulla teckning för oss in i ett mytologiskt drama där en bevingad sfinx, majestätisk och imponerande, håller i handleden på en desperat naken man som hänger över en farlig klippa tillsammans med en fallande figur. Sfinxen, krönt och ståtlig, sitter på den steniga kanten med en oroande stillhet, dess lejonkropp och mänskliga ansikte förenar kraft och mystik. Konstnärens användning av fina och precisa bläcklinjer skulpterar den grova texturen av klipporna och den mjuka mänskliga huden, vilket skapar starka kontraster. Den monokroma paletten, dominerad av sepia och mjuka gråtoner, förstärker det dämpade och tidlösa intrycket. Kompositionen är laddad med spänning — den vertikala fallet, den utsträckta armen, sfinxens lugna blick — vilket väcker en känsla av både skräck och fascination. Verket fångar den eviga kampen mellan mänsklig sårbarhet och gåtfulla krafter, och speglar 1800-talets romantiska fascination för myter och det sublima.