Denna etsning är en kuslig vision; en makaber dans av skelettartade figurer, upplyst av de skarpa kontrasterna av ljus och skugga. Det är som om jag hade snubblat över en hemlig ritual, en dyster samling från andra sidan. Scenen är tät; figurerna är förvridna i en kamp, stödda av spinkiga ben, deras ansikten reducerade till ihåliga ögonhålor och gapande munnar, förvridna i tysta skrik eller isande skratt, som bär varandra. Det är som en mardröm som gått i uppfyllelse, figurerna verkar betungas av en osynlig vikt, kanske vikten av synd, dödlighet eller själva det mänskliga tillståndet. Jag kan nästan höra skrapet från etsningsnålen, konstnärens frenetiska energi när han etsar denna kusliga tableau. Linjernas stramhet, avsaknaden av livfulla färger, förstärker bara det känslomässiga intrycket; detta är inte en scen för svaga hjärtan.