Scenen utspelar sig i en dyster interiör, dominerad av en palett av djupa, jordnära toner. En figur i en scharlakansröd dräkt, vars ansikte är märkt av ilska och förtvivlan, gestikulerar häftigt mot en kvinna som knäböjer på golvet. Hennes blonda hår fladdrar vilt, hennes hållning är en blandning av bön och trots. Konstnären bemästrar leken med ljus och skugga; den dansar över figurerna och lyfter fram ögonblickets råa känslor. Kontrasten mellan mannens livfulla röda kläder och omgivningens dämpade bruna och svarta färger förstärker det dramatiska spänningsmomentet. Kvinnans klädsel, en rik, mörk klänning med pälskant, understryker ytterligare hennes sårbarhet gentemot den imponerande figuren och skapar en levande visuell berättelse.