Landskapet vecklar ut sig, som en gobeläng vävd med subtila nyanser av grönt, ockra och himmelns dämpade blått; det är en scen av lantlig lugn, där mjuka penseldrag fångar ett ögonblick som suspenderats i tiden. Ögat färdas över en förgrund av högt, vajande gräs, där några milda kor betar fridfullt, deras former återges med en vacker enkelhet.

Kompositionen är förankrad av en avlägsen, suddig silhuett av vad som verkar vara en stad, kanske själva Rouen, vars spiror knappt urskiljs mot horisonten, vilket ger ett mänskligt element till denna annars otämjda vy. En slingrande flod skär genom landskapet och reflekterar himlens mjuka ljus och skapar en känsla av djup och vidd. Konstnärens teknik, som använder synliga penseldrag och en begränsad palett, bidrar till verkets känslomässiga inverkan och förmedlar en känsla av stillhet och skönheten i ett enkelt, vardagligt liv.