I detta livfulla verk dras betraktaren omedelbart till den färgsprakande buketten av blommor, främst en blandning av mjuka rosa och livliga röda, som synes pulsera av liv. Anemonerna ser ut att dansa i den eleganta Delftvaz som har blå och vita mönster som ger en kontrasterande kyla, vilket förankrar den annars varma kompositionen. Bakgrunden består av en varm, jordig ton som omsluter scenen och styr blicken mot de rika texturerna och de överlappande kronbladen av buketten. Varje blomma är avbildad med en njutbar impastoteknik, vilket ger en påtaglig djup, nästan som om den bjuder in betraktaren att röra vid de mjuka kronbladen.

Renoires val av färgpalett är särskilt slående; han balanserar skickligt blommornas exuberans med den detaljerade hantverkskonsten av vasen. Anemonernas rikedom antyder en flyktig skönhet, som väcker känslor av glädje och nostalgi - en påminnelse om livets och konstens förgänglighet. Detta stilleben är inte bara ett bevis på glädjen av naturlig skönhet, utan också bevis på Renoires mästerskap av färg och form, och inbjuder betraktaren att uppskatta de små men djupa stunder av skönhet i vardagen. Den känslomässiga effekten ekar djupt, eftersom målningen både är uppfriskande och kontemplativ, och fångar ett ögonblick i tiden som känns evigt.